HISTORIA OM ANVÄNDNING AV TUNGSTEN
Upptäckter i volframanvändning kan löst kopplas till fyra områden: kemikalier, stål och superlegeringar, filament och karbider.
1847: Volframsalter används för att göra färgad bomull och för att göra kläder som används för teater och andra ändamål brandsäkra.
1855: Bessemer-processen uppfinns, vilket möjliggör massproduktion av stål. Samtidigt tillverkas de första volframstålen i Österrike.
1895: Thomas Edison undersökte materialens förmåga att fluorescera när de utsätts för röntgenstrålar och fann att kalciumvolframat var det mest effektiva ämnet.
1900: High Speed Steel, en speciell blandning av stål och volfram, ställs ut på världsutställningen i Paris. Den bibehåller sin hårdhet vid höga temperaturer, perfekt för användning i verktyg och bearbetning.
1903: Filament i lampor och glödlampor var den första användningen av volfram som utnyttjade dess extremt höga smältpunkt och dess elektriska ledningsförmåga. Det enda problemet? Tidiga försök fann att volfram var för sprött för utbredd användning.
1909: William Coolidge och hans team på General Electric i USA lyckas upptäcka en process som skapar sega volframfilament genom lämplig värmebehandling och mekanisk bearbetning.
1911: Coolidge-processen kommersialiseras, och på kort tid sprids glödlampor av volfram över hela världen utrustade med sega volframtrådar.
1913: Brist på industridiamanter i Tyskland under andra världskriget får forskare att leta efter ett alternativ till diamantformar, som används för att dra tråd.
1914: ”Det var en del allierade militärexperters övertygelse att Tyskland om sex månader skulle vara slut på ammunition. De allierade upptäckte snart att Tyskland ökade sin tillverkning av ammunition och hade under en tid överträffat de allierades produktion. Förändringen berodde delvis på hennes användning av höghastighetstål och volframskärverktyg. Till britternas bittra förvåning kom det volfram som så användes, som det senare upptäcktes, till stor del från deras Cornish-gruvor i Cornwall.” – Från KC Lis bok "TUNGSTEN" från 1947
1923: Ett tyskt glödlampsföretag lämnar in patent på volframkarbid, eller hårdmetall. Den är gjord genom att "cementera" mycket hårda volframmonokarbid (WC) korn i en bindemedelsmatris av seg koboltmetall genom sintring i vätskefas.
Resultatet förändrade tungstens historia: ett material som kombinerar hög hållfasthet, seghet och hög hårdhet. Faktum är att volframkarbid är så hårt, det enda naturliga materialet som kan repa det är en diamant. (Hårdmetall är den viktigaste användningen för volfram idag.)
1930-talet: Nya tillämpningar uppstod för volframföreningar i oljeindustrin för hydrobehandling av råoljor.
1940: Utvecklingen av järn-, nickel- och koboltbaserade superlegeringar börjar för att fylla behovet av ett material som tål jetmotorernas otroliga temperaturer.
1942: Under andra världskriget var tyskarna de första att använda volframkarbidkärna i pansargenomträngande projektiler med hög hastighet. Brittiska stridsvagnar "smälte" praktiskt taget när de träffades av dessa volframkarbidprojektiler.
1945: Den årliga försäljningen av glödlampor är 795 miljoner per år i USA
1950-talet: Vid det här laget läggs volfram till i superlegeringar för att förbättra deras prestanda.
1960-talet: Nya katalysatorer föddes innehållande volframföreningar för att behandla avgaser i oljeindustrin.
1964: Förbättringar i effektivitet och produktion av glödlampor minskar kostnaden för att tillhandahålla en given mängd ljus med en faktor trettio jämfört med kostnaden vid introduktionen av Edisons belysningssystem.
2000: Vid denna tidpunkt dras cirka 20 miljarder meter lamptråd varje år, en längd som motsvarar cirka 50 gånger avståndet jord-måne. Belysning förbrukar 4% och 5% av den totala volframproduktionen.
TUNGSTEN IDAG
Idag är volframkarbid extremt utbredd, och dess tillämpningar inkluderar metallskärning, bearbetning av trä, plast, kompositer och mjuk keramik, spånfri formning (varm och kall), gruvdrift, konstruktion, bergborrning, strukturella delar, slitdelar och militära komponenter .
Volframstållegeringar används också vid tillverkning av raketmotormunstycken, som måste ha goda värmebeständiga egenskaper. Superlegeringar som innehåller volfram används i turbinblad och slitstarka delar och beläggningar.
Men samtidigt har glödlampornas regeringstid kommit till ett slut efter 132 år, eftersom de börjar fasas ut i USA och Kanada.
Posttid: 29 juli 2021